
Under lördagskvällen o söndag förmiddag iakttog o lekte vi med valparna på alla tänkbara vis; alla valpar ihop, Zaa ensam, med bara ett syskon, med leksaker, med ben o andra föremål, i olika rum mm... Det var väl aldrig så att jag riktigt tvekade på vilken jag ville ha egentligen, men jag ville ändå vara så öppen som möjligt i tanken på vem jag skulle välja.

Efter att jag hade valt blev det då bestämt att f.d. Rulle blir en Feo o flyttar till Kent Svartberg o f.d. Homer blir en Filur o flyttar till familjen Tangfelt. Detta tror jag kommer att bli kanonbra! Dessutom ska ju f.d. Fara, numer Kit, flytta till Veronica. Vilka valpköpare va! :o)

TUSEN TACK Maria o Mats för allt o TUSEN TACK Nettan för att du följde med den "lilla extra roadtripen" till Finnbo för att välja ut Zaa! ;o) Det var förstås viktigt att Zaa fick godkänt av Nettan med, för hon kommer få passa honom endel i sommar :o).
Nu till tävlingen i Linköping. Jag var nöjd med båda våra lopp men hopploppet blev lite ryckigt o i agilityn fick jag en femma på balansen. Men det värsta var att Elvis förmodligen stukade en tå under något av loppen... :o( Jag slängde mig på telefonen o bokade en tid till vet så fort de öppnade idag. Lasse som jag brukar gå till är ofta fullbokad men jag fick som tur va en tid imorgon. Maria tittade också på honom o kunde inte hitta något annat än att han reagerade i en tå. Glädjen över lille Zaa grusas lite av detta trista. Jag mår så dåligt när mina hundar är sjuka...
Hopploppet blev som sagt lite ryckigt o det räckte inte längre än till en fjärdeplats :o(. Agilityloppet gick bättre men där fick vi en femma på balansens nerfart. Jag tittade ändå extra noga o släppte honom inte förrän jag tyckte att han hade en tass på eftersom jag var medveten om att många hundar gått av snett på balansen p.g.a den stog rakt ut mot väggen o så skulle man svänga efter. Men that's life, såg kanske fel. I så fall var det mitt fel o inte Elvis, som väntade på släppsignal. Min duktiga, älskade hund... Han är en dröm att köra. Jag njuter för varje hinder!
För övrigt skriver jag mest på artiklarna till Cleanrun här hemma. Dessutom har jag en hund på träning. Lia, en BC är här för andra veckan för viss grundträning i agility. Det är jätteroligt o hon är en snäll o enkel hund att ha hemma, på promenader. Hon var hemma hos matte Åsa över helgen o tanken är att Åsa ska hämta henne på fredag då vi oxå ska gå igenom vad vi har tränat på. Om inte matte har åkt in till sjukhuset då vill säga... Lia ska nämligen få sitt andra tvåbenta syskon ;o). Framöver ska iaf Åsa komma hit för fortsatt träning, så att hon kan lära sig det jag nu har jobbat på med på Lia.
Vad ROLIGT att det blev lilla Bonus:) Jag tror han blir en jättefin hund med glimten/galenhet i ögat;) Lycka till!!!!
SvaraRaderaKlart att lille godingen fick godkänt. Är man söt som socker och dessutom galen kan det inte bli annat än MVG;o)....
SvaraRaderaTack själv för en som vanligt galen, rolig och trevlig helg... Alltid händer det något när vi är iväg, tur det finns hjälpsamma människor;o). Fast egentligen fixade vi det mesta själva;O)..
Krama lilla pappan från oss, hoppas att han blir frisk snart...
Kram
Vad KUL Jenny!
SvaraRaderaHan ser faktiskt lite TOKIG ut;))
(När han e vaken, dårå...) Hoppas Elvis tå fixar sig snabbt nu!
Kan du fatta, nuuu har jag fått lill-Jaff att skälla inför agilityträningen! Kors i taket!
(Och biter mig gör hon åxå) Man kanske ska akta vad man önskar sig?? HAHAA:P
skönt att höra att Lia sköter sig när hon är borta och tack för all hjälp, ska bli så kul att se vad lillräkan har lärt sig på träningslägret. Sen är det en annan sak om matte kan fixa det :)
SvaraRaderaSes på fredag
Visst var de mysiga våra valpar?? På fredag hämtar vi Filur och det ska bli sååååå kul! Hoppas Elvis tå blir bra snabbt. Fellow har också gjort illa tån men är redan bättre men tyvär missar Jocke och han Oxie p.g.a karensen, men huvudsaken han blir bra så han orkar med lilla Filur...
SvaraRaderaDet var med största sannolikhet ett riktigt beslut, Mixie saknar en tå sedan 4 år tillbaka p.g.a. ett klobens brott som slutade i en amputation och av det märks nu inget annat än att det är en klo mindre att klippa ;-) /Anja
SvaraRadera