2010-02-17

LOTUS ÄR TILLBAKA!!!!! :o) :o)


Först o främst måste jag säga TUSEN TACK TILL ALLA SOM HAR BRYTT SIG, LETAT & HJÄLPT TILL!!! Utan er hade mitt liv fortfarande varit ett helvete!!!! Det finns förstås inte ord för att uttrycka min tacksamhet till alla underbara människor i den här världen. Men jag hoppas att ni förstår vilken HJÄLTEINSATS ni alla har gjort!!! Det kändes som att hela världen var med o letade efter Lotus. Jag var nära ett psykbryt ganska många gånger sedan igår kan jag säga o utan allas fysiska o mentala stöd hade jag nog fått det!! Vilket engagemang, jag säger bara det, trodde inte att det var möjligt... Familj, kusiner, vänner o människor jag inte alls känner... alla släppte vad de hade o styrde upp detta enorma nätverk som gjorde att Lotus hittades välbehållen. Otroligt. Helt otroligt.

Här kommer solskenshistorien... ;o)

På väg hem från Borås ska jag hälsa på kusin Lotta med familj. Vi tar en fika o bestämmer oss för att ta en härlig promenad i skogen. Både jag o Lotta tänker (men säger inget högt) att Lotus kanske skulle bli hemma för han gick först inte med ut. Skickar in dottern Lova för att hämta honom ändå... När alla hundarna har lampor på ger vi oss iväg. En bit in på en grusväg föreslår Lotta att vi går rakt genom skogen. Toppenidé tyckte jag eftersom Zaa behöver sin gåträning i hög snö. Lotus är oss hack i häl hela tiden o man märker att han tyckte det var lite väl onödigt att ge sig in i så djup snö men han knatar ändå på bra. Jag kolla honom hela tiden för att försäkra mig om att han är med, vet ju att han kan bli förvirrad om han stannar till o sen inte hör oss. När vi har ca 5 min kvar genom skogen ut till en annan grusväg som leder hem till Lotta stannar vi o tar en paus. Lotus står precis vi Lottas fötter. Efter en stund fortsätter vi genom snön ut mot grusvägen. Efter exakt 2,5 min (jag mätte senare tiden det tog att gå) upptäcker vi att Lotus inte är med. Jag springer då tillbaka till stället där vi såg honom sist, men hunden var liksom puts väck. Inte ett ljud o inte heller såg vi någon blinkande lampa... Hm, första tanken var då att han tagit närmsta vägen ut till grusvägen o sedan gått hem. Men se det hade han inte gjort. Med ens blev jag orolig med tanke på hans ålder o att han verken hör eller ser så bra längre. Kände direkt att han har verkligen försvunnit... Jag tror att jag inte överdriver o jag säger att jag förställde mig 1000-tals olika scenarior under de följande timmarna vad som skulle kunnat hända o till slut önskade jag bara hitta honom, död eller levande. Frustrationen var på topp o jag fick hela tiden påminna mig själv o att bryta ihop o gråta inte skulle hjälpa ett dugg. Gamle Lotus som alltid varit fenomenal på att itta allt o alla var nu själv försvunnen. Mardrömmen var ett faktum. Tänk om vi aldrig skulle hitta honom, tänk om!! När slutar man leta...? Vad gör man??!!

Med ens börjar vårt sökande, dels med bilen o dels gående, samma väg som vi gått tidigare. Lotta kommer på att vi ska ringa vår vän plois Christina. Hon i sin tur lotsar mig vidare o snart har jag fått tag på villigt folk att hjälpa till, även en sökhund som vi kanske kunde spåra med. Nattjakten börjar. Vi delar upp oss o söker av området systematiskt, både i skogen o runt omkring. Det svåra var ju bara att ge sig djupare in i skogen i mörkret o den djupa snön. Vi insåg snart att en djupdykning i skogen fick det bli när det ljusnade. Men vi cirkulerade ständigt där vi gått promenad o i området runt omkring. Till slut måste några ge upp o vid 5-tiden på morgonen bestämmer vi oss för att gå in o sova en timma. Jag, Hanna o Elin ligger som på helspänn o snart ljusnar det. Administrationen tar fart o ett nätverk byggs upp. Elin håller i ställningarna med barn (medans kusin o kusinmaken hjälper till med sökandet i skogen o organisationen hemifrån) o dator o ringande till diverse ställen, lappar trycks upp o plastas in. Hjälpsamma folk kommer från när o fjärran o börjar knacka dörr, leta, sätta upp lappar o informera så många som möjligt om det hela. Vi har bestämt skallgångskedja kl. 11 och 15 o hoppades att många skulle dyka upp. Så, klockan 11 samlas vi utanför kusinens hus o beger oss upp till skogen där han försvann, troligast var ju att han hade förirrat sig o sedan sökt skydd o lagt sig att sova.

Då händer det som liksom inte är möjligt. När vi kliver ur bilarna möter mamma en kille från byn som några av letarna träffat på o lämnat beskrivning till kommer gåendes med Lotus i ett balasnöre... Förstår ni att ingen knappt fattar vad de ser, Lotus levandes kommer o går med en kille i 16-årsåldern!! Han är tillbaka, hittad o levandes!!! Ett enormt glädjetjut utbrister hos hela skallgångskaran o Lotus o stackars Max Friberg, dagens stora hjälte, blir alldeles överfallna!!!! Vi överöser Max med frågor om hur detta under har gått till. Hur hittade han honom, var, när osv?? Det visade sig då att när Max hade fått höra att en hund saknades hade han gett sig ut för att leta. Först gick han på grusvägen o sedan såg han våra spår in i skogen o då följde han dem. Han hade sedan hittat filtarna jag lagt ut men ingen Lotus så han fortsatte att följa spår. Ca 4 km in i skogen hittar han alltså Lotus, i sakta mak vandra ännu längre i skogen. Dagens hjälte plockar upp ett balasnöre o går tillbaka  med Lotus o möter sedan oss när han kommer ut på grusvägen!!! Det var mig en ära att lämna de 5000 utlåvade kronorna till Max!!!

Lotus blev ju jätteglad att se oss men han verkade inte alls medtagen. Lite törstig o väligt hungrig,  men annars i fin form!!  Han fick hundmat, vatten o en hel burk med köttbullar som  Nancy hade med sig. Det blev en rejäl återseendefest på plats o ingen trodde ju sina ögon??! 

Ja, så dagens hjälte blev korad tillsammans med alla andra hjältar som hjälpt mig att leta efter farbror guldtand o efter många kramar o mycket skratt droppade sökgänget av o for hem igen. Jag o Hanna blev kvar ett tag för att informera folk o ta ner lappar. Kusinen lagade lite välbehövd mat o nu sitter jag här. Totalt utmattad o helt galet överlycklig!!! Lotus sover sött i sin korg. Tänk att man kan sväva så mellan total förtvivlan o total lycka på bara några timmar!! Jag älskar alla mina hundar otroligt mycket men Lotus är o förblir en mycket speciell hund för mig. Inte bara för hans prestationer utan lika mycket för hans underbara o udda personlighet.

Så ni som vill veta var han har varit... Ingen vet, bara gamle guldtand själv... Men jag skulle tippa på att han förirrat sig i den djupa snön o sedan inte hittat ut ur skogen o tappat bort våra spår. I natt har han säker sussat gott under en gran, ovetandes om all uppståndelse... ;o)

Jaha ni, nu somnar jag snart med pannan i tangentbordet... men det är en ganska skön trötthet :o). Nu ska jag vänta in kusinen med familj o vila upp mig för att färden ska fortsätta hemåt. Med FYRA välbehållna hundar.

Återigen, TUSEN, TUSEN TACK ALLESAMMANS!!!!!!! Ni är helt otroliga o har räddat mig från en katastrof!!!!!! Utan er hade jag varit en fis i rymden. Ring mig nästa gång ni ska leta efter en hund. I'll be there!! :o) LOVE YOU!!!

42 kommentarer:

  1. Så underbart det va att se honom o se dina glädje tårar =).....va skönt att det slutade så väl =)...se till nu att han honom i flexikoppel ;)..haha..hjälper gärna till nästa gång med..men man vill ju helst undvika det :P!!..massa kramar / Jeanette & Flocken

    SvaraRadera
  2. Å herre gud, jag gråter när jag läser. Fy fan vad glad jag är att det löste sig. VILKEN HJÄLTE! Å herre gud vad jag oroat mig... tvingat pappa ringa alla sina vänner neråt landet med mera... (de bor ju i Göteborg)

    SvaraRadera
  3. Jag bara LER!!! (Och grinar en skvätt åxå...!)
    KRAAAM
    Anja o flock

    SvaraRadera
  4. Vad härligt att höra att allt gått så bra, blev så glad när jag läste att han var tillbaka.. Sitter med tårar i ögonen när jag läser ditt inlägg. Vilken härlig känsla det måste varit o få återse honom!

    SvaraRadera
  5. Jösses vad härligt! *snyftar* Att han är tillbaka och är "som vanligt" *torkar en tår som är på väg i tangentbordet* Det är inte lätt att bli gammal :)

    Kram o voff
    Monica, Trollhättan

    SvaraRadera
  6. Inte ofta jag får tårar i ögat Jenny ,men när jag läser denna i denna stund så får jag faktiskt detta. Även klump i bröstet å hoppas att det släpper. Kjamis till er alla OCH absolut till "gubben"
    Ingemar Tämta

    SvaraRadera
  7. Åh var härligt! <3 Pussar och kramar i massor till di goch guldtand!

    SvaraRadera
  8. Gud vilken himla tur att Lotus kom tillrätta!
    Hualigen vad hemskt det måte ha varit att leta så länge!
    Stora bamsekramar till Lotus från oss!!

    SvaraRadera
  9. Oj Oj Oj vilket drama! Vår enda bästaste Världsmästare i agility någonsin försvunnen! Kändes så sorgligt när man föreställde sig Lotus gående själv djupare å djupare in i skogen...
    Sååå skönt att det hela blev en solskenshistoria, killen som hittade/spårade honom e verkligen en hjälte!
    Voffis från Elle, Trombi och nya familjemedlemmen Ed (halvbror till "Jeanette o flockens" fina Pax)

    SvaraRadera
  10. Åhhh, verkligen en solskenshistoria om än i mörk vinterskog och djup snö...
    Skönt att han är tillbaka!

    SvaraRadera
  11. Oj vad roligt, jag vet precis hur det där känns... Jag har själv varit med om att tappa en gammal och förvirad hund i skogen och den gången gick det inte lika bra, tyvärr utan han blev påkörd. Hoppas ni får många fina dagar framöver tillsammans!!

    SvaraRadera
  12. ÅH vilken glädje i all denna förtvivlan! :) Jag har tänkt på dig och Lotus hela dagen. SÅ otroligt glad för dig, Lotus och alla andra andra som bryr sig om er att den finaste Blåöga är tillbaka!! Sov gott och pussa på dina hundar

    SvaraRadera
  13. Åh vilket härligt slut det blev! Tårarna ville verkligen fram när man läste ditt inlägg och så minns man hur det är att ha en gammal hund som inte längre hör och ser som tidigare.

    KRAM på er!!!

    SvaraRadera
  14. Vad härligt att höra att han är hemma!
    Jag förstår din oro, panik och glädje!

    Mvh Frida

    SvaraRadera
  15. Åh så underbart att läsa att Lotus är tillbaka välbehållen!!! Hörde efterlysningen om Lotus på radion på jobbet idag och kunde efter det inte alls koncentrera mig på jobbet, du och Lotus fanns hela tiden i mina tankar och jag hoppades SÅÅÅ att ni snart skulle hitta honom välbehållen. Så glad för din skull!

    SvaraRadera
  16. Va skönt att han är tillbaka välbehållen, man kan inte fatta att de kan försvinna på ett ögonblick , men det kan dom. Jag är glad att det slutade lyckligt för ovissheten är fruktansvärd. Kram från oss alla här.
    Annelie & tokbelgarna

    SvaraRadera
  17. Ehhh, Lotus Lotus, jag saknar ord!
    Kan Lotus kan Hugo, nu blir det inköpt täcke med bling bling till min gamle påg, kan Lotus gå upp i rök kan säkert herr H oxå..
    Jag är glad för din skull Jenny, förstår vilket trauma du gick igenom inatt. Fy fabian!
    Skönt han lät sig hittas Guldtand, kraam
    lottie&hugo

    SvaraRadera
  18. Vilken historia Jenny ! Så skönt att han hittades välbehållen! En stor kram till dig och hela flocken.......// Susanne Gerebring

    SvaraRadera
  19. Verkligen skönt att allt gick bra - till slut! Men vilken mardröm!

    Håll reda på gammel-jycken nu!! ;))
    (Fast det behövs nog inte sägas.)

    SvaraRadera
  20. Vad skönt att han hittades välbehållen:)

    Susanna med cavalieren Zorro

    SvaraRadera
  21. Hej!
    Jättekul att höra att allt slutade så lyckligt. Tro mig jag vet hur det är att ens hund springer bort! Vid nyår sprang min 6 mån valp bort o irrade omkring i skogarna i nästan 11 timmar innan vi hittade honom ungefär 4 km från hemmet. Var ute o letade hela tiden, så när som några minuter då o då för att värma mig, i 12 minusgrader men man brydde sig inte om kylan. Man hade panik när man inte visste vad som hände ens hund. Men det är en konstig känsla man upplever som du också beskriver hur man kan växla från förtvivlan till fullständig glädje på bara några sekunder.
    Nu får du pyssla om Lotus o ge en bamsekram från mig <3
    Kramiz IA o Zizo

    SvaraRadera
  22. Så skönt att läsa att han blev hittad.

    SvaraRadera
  23. Så härligt att läsa att Lotus kom tillrätta igen.
    /Maria m Eros & Dex

    SvaraRadera
  24. Tack å lov att ni hittade honom. Ni har varit i mina tankar hela tiden. Nu när jag läser din blogg så gråter man ju helt klart. Kramar till er alla.

    Kramar från Emma i Kalmar

    SvaraRadera
  25. Tårögd är bara förnamnet... Kram till dig och alla dina pojkar - men en extra stor och varm till farbror Guldtand! :-)

    SvaraRadera
  26. Blir alldeles tårögd av läsningen! Fick höra talas om Lotus precis när han hade blivit hittad! En sån fantastik grabb den där Max!! Skönt att han är tillbaka välbehållen!
    Kram Cissi & Albin

    SvaraRadera
  27. Åhhh va härligt att höra att han hittades hel och hållen!!

    Men som någon här ovanför skrev så fick jag verkligen en klump i magen när jag såg bilden av honom gåendes djupare och djupare in i skogen...

    Jag har inte riktigt kunnat koncentrera mig på jobbet idag - var en sån otrolig lättnad när jag pratade med Hanna i förmiddags och hon sa att han var ÅTERFUNNEN!!

    Jag glädjs verkligen med er och hoppas att du (eller någon annan) aldrig får uppleva detta igen!

    Kram Helena, Jill och Wick

    SvaraRadera
  28. Underbart att det gick så bra, vi är alla glada för det lyckliga slutet. Krama Lotus! :0)

    SvaraRadera
  29. Men hej, jag har missat hela dramat men det är ändå med hjärtat i halsgropen jag läser detta, Lotus, han är ju så viktig!!!
    Vad extremt skönt att ni hittade honom!
    Hoppas du mår bra annars också!
    Kram
    /Karin Lindberg

    SvaraRadera
  30. Skønt at høre - håber du har fået ro på igen - og så holder du lige lidt øje med ham fremover - ik'?

    Knus fra Søster og Morten

    SvaraRadera
  31. Härligt att Lotus är hemma igen.
    Kram till er båda.

    SvaraRadera
  32. vilken lättnad, ja jag sitter också här och bölar när jag läser om din Lotus, tack och lov att han är hemma igen, och att det finns hjältar!!! kram

    SvaraRadera
  33. Gud vad skönt att han är tillbaka!!!
    Kramar från Sandra, Safir & Sala.

    SvaraRadera
  34. Det finns en Gud som tydligen vakar över oss!!! ;-))

    SvaraRadera
  35. Skönt att han kom hem välbehållen!

    Vilken skräck-natt du har haft!

    Ta hand om Er! :)

    Gamla, döva hundar är inte lätt att ha!!
    Här har vi infört flexikoppel på Robin på skogspromenaderna, han bara går iväg utan koll... (15år på måndag)

    SvaraRadera
  36. Fy vilken fasa.....underbart att det slutade lyckligt. Tårarna rann när jag läste om solskenshistorien!
    Hillevi :)

    SvaraRadera
  37. Så underbart skönt att läsa att han är helskinnad tillbaka :)
    Många kramar till er :)

    SvaraRadera
  38. Tänk att Lotus fick hela Västra Götaland i tårar! Nu förstår du kanske hur uppskattade ni båda är =)!
    / Lyckotårar från fam. Camara

    SvaraRadera
  39. Oj,vad jag gråter. Så himla skönt att han är välbehållen. Man sitter så hjälplös när man är så här många mil bort och inte kan göra något. Ge en stor kram till Blåöga och hälsa från oss att vi vill ha honom här i vår och hålla koll på kursarna åt oss. Kram på dig också vännen

    SvaraRadera
  40. Vilken solskenshistoria det blev till slut! Sitter här och gråter en skvätt jag också - min gamla hund försvann en mörk höstkväll. Han var nästan döv och stor och svart (och hade ingent blinkhalsband) och plötsligt var han bara borta!
    Nu hittade vi igen honom ganska fort liggades och tuggade på ett ben han hittat, men jag känner igen känslan du beskriver! Fyyy så obehagligt! Efter det fick han ett blinkies och jag såg till att han alltid var framför mig på lösa promenader.

    // Carin

    SvaraRadera
  41. verkligen underbart att du fick din Lotus tillbaka! Så skönt med medmänniskor som bryr sig om varandra!

    SvaraRadera

Bloggarkiv